Jag kanske ska förklara alla min starka ord och tankar här på bloggen.Det undgår säkert ingen att jag inte mår så bra just nu.Tankarna är många och det är mycket som har varit så himla speciellt den sista tiden så jag har nog varit lite bitter kanske.Men det är ju det som är så bra med bloggen att jag kan skriva av mig om allt jag känner och tänker.Ibland är tankarna starkare än annars och den sista tiden med Mindra har varit en prövning för alla i våran familj och närhet.Men jag tror inte att folk har fattat hur svårt sjuk vårat barn är.Hon kan faktiskt dö vilken dag som helst och det är det ingen som vet.Men samtidigt kan hon ju leva länge men det är det ju ingen heller som vet.

Man ska inte måla fan på väggen men det är lättare att göra det än att se möjligheterna när man är i den här situationen.

Om jag ställer in mig på att hon kan dö när som helst då är jag tacksam för alla dagar jag får ha henne.

Jag är inte så negativ och bitter att jag inte passa på att njuta medans jag har henne utan tvärtom skulle jag vilja säga.

Hon är ju våran lilla prinsessa som ska förhoppningsvis finnas hos oss länge.

Men jag är lite ner och ledsen just nu och det vill jag vara inte alltid behöva vara glad och possitiv utan ta sig tid att känna andra känslor oxå.

 

Åsa

16 mars 2009 12:34

Jag har velat kommentera länge, men inte vetat vad jag ska skriva. Jag läser din blogg med stort intresse och är blir aldrig illa berörd av dina starka ord och tankar. Hade det varit åt andra hållet, att de tankarna aldrig kom ut skulle jag blivit rädd. För de som inte lever i en sådan situation som ni lever i, där möjligheten att man förlorar sitt barn, de man älskar mest av allt i hela livet, är det svårt om inte omöjligt att sätta sig in i känslor och tankar som snurrar i ditt huvud. Vi måste ju förstå att de finns där, annars vore du omänsklig. Det gör ont i mitt hjärta när jag tänker på Mindra och att hennes liv är så skört. Det gör ont i mitt hjärta när jag tänker på det ni går igenom varje dag. Att du skulle vara bitter tror jag inte ett ögonblick på - jag tror du är en av de människor jag känner som alltid försöker se det positiva i det som händer. Jag är glad att du delar med dig av dina svåra, tunga och ibland smärtsamma känslor. Vi som läser får väl försöka dela dem och kanske kanske kunna ge dig och din familj ett litet stöd. Kanske kan ni känna att vi är många som tänker på er och som delar era tankar.

http://mimosan.wordpress.com

 

cpmamman

18 mars 2009 16:54

Jag sänder iaf all styrka till både Mindra och familjen. Hoppas och tror såklart på det bästa. Att Mindra ska få vara med länge och väl för att visa världen vad hon går för.

KAn inte tänka mig känslan och vetskapen om att just inte veta något om morgondagen. Och du, jag tror inte alls du är bitter. Dom känslor du beskriver är sådana som måste få komma ut. Att du känner visar att du lever och älskar och kämpar!

http://cpmamman.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu lägger jag ner mindras blogg.Jag har ingen motivation att skriva och tycker att det händer ju inte så mycket så det är svårt att hitta något att skriva om. Men om ni vill kan ni fortsätta läsa om mig på min hemsida som jag har gjort: http://pi...

Ja då var det sista dagen på påsken och vi har inte haft så där jätte fint vöder.Vi har varit uppe hos min mamma och pappa och firat påsk med god mat och trevligt sällskap.Minton skulle sova hos mormor och morfar i fredags men han ångrade sig så han ...

Mindra är ju jätte snorig igen och Minton har varit lite snorig men inget mer än så.Men in natt kom det han har hostat och hostat.Han hostar nu på morgonen oxå.När han får hosta så slår det sig alltid på hans astma och han äter ingentng och så spyr h...

Här kommer det kort på Mindras nya glasögon.                                                                                          ...

Mindra myser i sin tränings stol.Den är tydligen så himla skön att hon kan somna i den.        Ica kvantum har öppnat i Kiruna och då var vi ju tvungen att åka dit och titta.Barnen fick sitt i kundvagnen och det tyckte storebror Minton var...