Nu har jag sattit in kort från när vi var i Umeå så ni kan ju scrolla ner i bloggen så ser ni dom.

Idag har vi varit hos mormor och hälsat på .Vi åkte buss dit och Minton tyckte att detta var superkul.Vi stannade ute först och gungade och sen gick vi in.Minton och "mommo" bakade blåbärs muffins och när dom var klara blev det daxs för smakning och jag tror att dom fick godkänt.

Minton fick med sig en påse hem som han och pappa kan äta.

Nu på eftermiddagen har vi varit på barnmottagningen och tagit bort Mindras stygn på huvudet.

Jag trodde inte att det var så himla många stygn men det visade sig att jag hade fel.

Det var 11 stygn uppe på huvudet och en bit ner var det bara 5 men jag tyckte att det var ganska många jag hade räknat med kanske 5 på varje.Mindra var jätte duktig och gnällde lite men det var nog mest för att jag satt och höll fast henne.Det ser jätte fint ut vart stygnen har suttit och nu håller vi tummarna för att det inte blir en infektion.

Jag har satt ut kort på detta och jag vill passa på att varna känsliga läsare att det kan se lite läskigt ut.

Ha ha det lät ju som på tv.

Som ni alla kanske har fattat så är vi hemma igen efter våran Umeå resa.

Mindra har mått bra efter operationen men igår så åt hon inte på hela dagen och det kändes som att allt skulle börja om nu men infektioner och så.Men vi var in med henne på barnmottagningen för att vara på den säkra sidan och det var ingen fara med henne.Hon hade ett crp värde på under 8 alltså helt normalt.Det kändes bara så konstigt igår för på hela tiden som Björn var på jobbet så åt hon ingenting.Det är ju helt sjukt.Så hon åt inte på över 9 timmar och så sov hon hela dagen.Men läkaren sa att det var nog ingen fara för det är kända kännetecken att barnen kan sluta äta och bara sova efter en sån här operation.Men det är det ju aldrig någon som har sagt till oss så hur ska man veta det då.

Jag satt i telefon hela dagen igår för att få tag på journal kopior från olika ställen.Jag vill verkligen kunna sitta hemma och läsa vad dom skrivit och hoppas att man ska fatta en del av det som har hänt.

Jag har även pratat med en mamma som är i samma situation som vi är eller rättare sagt hon har varit vart vi är nu.Det var ett bra samtal och det är skönt att vera att man inte är ensam.

Hon kunde ge tips och ideer på saker som vi ska tänka på och ta upp med läkare och så.

Tusen tack till dej du vet vem du är!

Minton har cyklat som en tok här på sjukhuset.Han tyckte verkligen att det var roligt att vara på barn 3 för där kunde han vara ett barn medans Mindra var sjuk.

Det kändes så jimla skönt för oss som föräldrar att kunna ta det lungt utan att vara orolig för vad han gjorde och vad han rörde och så.Men det var ingen fara för han vara bara i lekrummet eller cykla runt inne på avdelingen.

Inne på avdelningen har dom ett jätte stort rum som man kan kalla för ett vardagsrum vart dom hade en soffa,tv,leksaker och en jätte mysig stor säng, soffa som Minton och Mindra låg och myste i.

Ja nu sitter jag här framför datorn på barn 3 i Umeå.Idag ska en neurokirurg komma ner och kolla på Mindra så att vi ska få fara hem.

Huvudet är likadant som igår och det är verkligen en stor skillnad.Fast hon spänner sig nu så är ju fontanellen rak alltså inte uppåt.Det är en underbar känsla att detta verkar funka nu i allfall.Mindra mår jätte bra och har gjort det hela tiden efetr operationen.Det är som att hon är van vid att bli sövd och allt det.Nej jag bara skoja men det är skönt att det går så bra efter varje operation så att man känner att det var värt det.

Det ska verkligen bli skönt att få komma hem men vi har haft det otroligt bra här på barn 3 för det är så mysigt och bra personal.Det har funkat så himla bra med Minton denna gången oxå för dom har ett allrum vart det finns en massa leksaker och cyklar.Så han har cyklat runt och lekt som en dåre.

Men det har känts skönt för oss för han har ju fått vara ett barn när vi varit här och sluppit sitta still och inte röra på sig som när vi låg på barn 4 där var ju allt så sterilt så man kunde ju inte hålla på och röra överallt och skrika för barnen är ju så små där. Men det är ju för att det är 2 olika avdelningar.Nu ligger vi på cancer avdelningen och här är det ju nästan bara stora barn som ligger så då är ju mest på sina rum för dom orkar inte vara ute i korridorerna.

Så den här vistelsen har ju bara varit possitivt förrutom att det blev operation men nu får man ju ta det.Och det är ju bara vara ärlig hon behövde ju verkligen det för hur hade det gått annars.

Kort och så kommer jag sätta in när jag kommer hem ha det nu så bra alla läsare.

Under natten har Mindra fått alvedon som är starkare än vad hon ska ha men man gör så första dygnet efter operationen.

Per - åke var här på morgonen och tog bort bandaget och tyckte att det såg bra ut och hade inte operationen lyckas så skulle det redan nu ha börjat fylla på i huvudet.

Han tyckte att vi kunde åka hem imorgon och jag tyckte väl att det var lite tidigt men om han tycker att vi ska åka så åker vi.Man vill ju inte var längre på sjukhus än man behöver.

Idag har Mindra operererats. Neurokirurgen har bytt ut katetern som går in i huvudet samt ventilen som styr trycket. Han kunde inte se något fel på det som redan fanns där mer än att det rann trögt. Då valde han att byta ut det. Operationen ansågs lyckad.

Han vill ha oss kvar här några dagar för observation.

Mindra har ätit och sovit en hel del efter operationen, men det kommer väl att ge sig. Redan i morgon är hon säkert piggare.

Vi skall träffa läkaren i morgon och prata och få lite svar på de frågor vi har hoppas vi.

Mindras operation tog 3 timmar och 30 minuter.Snacka om att vi trodde att det hade hänt något.Vi hade varit i väg en sväng när Mindra opererades men när dom ringde och berätta att hon var klar så var vi på avdelningen.Mindra fick vara sitt uppvak på barn 4 där hon har varit 8 veckor av sitt liv.Det kändes bra att hon hamnde där för där känner vi oss som hemma man känner alla i personalen och det är ju jätte skönt.När Mindra kom till barn 4 efter operationen var hon vaken och alert.Hon var lindad runt huvudet så man kunde inte se något av vart dom opererat och så.Hon var röd över ögonlocken och det tror jag beror på att dom tejpar igen hennes ögon på operation.Hon fick var kvar på barn 4 i 3 timmar för att sen komma tillbaka på barn 3 vars vi låg inne.Mindra var otroligt pigg och mådde jätte bra efter operationen.Hon åt mat och var precis som vanligt.Vilket vi var glada för.

Det jag inte tänkte på var ju att nu behövde hon ju kläder som man inte behövde dra över huvudet men det var ju tur att vi hade med en klänning som hon fick använda.